måndag 29 augusti 2016

Vad är viktigt

Att fundera på vad som är viktigt känns viktigt. Dock finner jag en svårighet i att rangordna rätt. Vissa saker skulle inte vara viktiga i ett krig men i vardagen jag lever i så känns de viktiga. Så det kanske inte handlar om att sluta göra saker utan bara se på dem med en lättsam inställning. Att avdramatisera och ta bort udden av vad avsaknaden av dessa ting kan göra egentligen.
Så nästa gång hårtorken går sönder eller förra säsongens outfit krympt i garderoben så är det något man bara får åtgärda eller gå vidare. Är det viktigt så lös problemet, eftersom du kan.

måndag 22 augusti 2016

Den passerar oss

Vad döljer tiden?
Denna vecka har åldrande varit ett återkommande ämne, jag har kommit nära botoxfester, död och födsel. Om vi inte haft årtal att fokusera på hur hade vi då sett på vårt åldrande? Om endast dagarna innehöll soluppgång och solnedgång hade vi då sett tiden som så kort? Finns det någonsin upprepningar och avbrott i tiden som vi inte uppfattar? Är tiden verkligen konstant? Kommer vi någonsin kunna böja tiden? 
Vart ska man med sådana tankar när det känns som att man slösar just tiden på dem. Analyser av det här slaget leder oftast inte så långt och att ens lägga tid på att undersöka tiden känns som en tanke vurpa. Så jag tar en bild och går vidare. I tiden om tiden. Vi ses.

måndag 15 augusti 2016

Ett oväntat avslut

Ett oväntat avslut reflekterar en obehaglig spegelbild. En verklighet som smakar illa i munnen och du vill vända bort blicken och inte se mer. Illamåendet kryper längs strupen och du sväljer en extra gång i hopp om att det ska försvinna.
Kvar blir en unken doft som etsar sig fast i ditt medvetande. Döden möter vi alla och nästan inget smakar så illa. Sorgen över att inte ta tillvara på det som finns nära smakar om möjligt ännu värre, för det kan vi påverka. Saknaden över de som inte är hos oss får vi leva med och detsamma med saknaden av de som fortfarande finns här men inte är närvarande.

Tar min omgivning för given och det finns alltid ett sen. För min fina Karin finns inget sen och det är orättvist. Livet är orättvist och det går inte att förhindra, men balansen ligger i att aldrig sluta försöka. Ena veckan är någon hos en och du skrattar och nästa finns denne inte mer trots att så mycket finns kvar att uppleva. Där har du livet, och så är det bara. Passa på innan det är över. Vänd det till något positivt för du har inte tid med något annat. Kommer att sakna dig och våra samtal om livet. Kärlek.
JUNE 2016

COPPER REFLECTIONS

Resa

Att resa är att lämna en väg för att färdas på en annan med en destination i sikte. Destinationen kan vara en del av resan och behöver inte vara målet. Målet är kanske resan och det vi ser längs vägen, det enda vi kan vara säkra på, att vi är påväg någonstans. Ta hand om er resa.

måndag 8 augusti 2016

Summer days

En strandkant är både slutet och början men på vilken del väljer du. Havets oändlighet öppnar vyer och ger luft åt tankarna, en frisk vind och sand mellan tårna. Sommardagarna passerar oss förbi men ändå finns en värme som stannar kvar.
Kärlek till havet, stranden och sommaren. Livet är idag. 
Maria Oldenstedt 2016
SHELLS
THE SCENT
HIDDEN WINDOW

måndag 1 augusti 2016

Svårigheten med konsekvent beteende

Att vara konsekvent och inte bryta rutiner verkar vara en konst. Utmaningen för mig är att upprepa saker utan att det blir tråkigt. Dock finns här undantag som aldrig blir tråkiga, har tex två frukost varianter som jag växlar mellan dag ut och dag in. Eftersom jag inte tycker om upprepning så känns det lite märkligt att detta fungerar hur bra som helst år efter år.
Så jag tänker försöka hitta två alternativ att växla mellan i den här bloggen för att kunna vara konsekvent. Så det första är att ta reda på vad ska jag få ut av detta, för någonstans så tar jag av min tid och investerar den. Självklart behöver inte allt här i livet ge något men jag känner inte att jag vill slösa bort min tid på helt verkningslösa saker. Sen gäller att hitta de två alternativen som smakar lika gott men som bryter av varann och kan fortsätta i oändlighet.

Så först till vad vill jag få ut av detta, ska det vara företagsmässigt eller privat? Vart finns det ett tomrum? Funderar en stund och kommer fram till att jag behöver ett till kreativt samtalsfönster. Ett ord som jag säkert hittat på i stunden men det talar tydligt om vad jag söker. Jag vill se ett samtal, vill titta ut genom ord och samtidigt ha en bild att luta mig emot. Där reflektion och upplevelser kan mötas och jag får ett utrymme där jag kan vara precis hur luddig jag vill, där det inte spelar någon roll om jag blir förstådd för jag gör det för mina egna tankar och egen utveckling. 

Ibland vill jag bara ha en tystnad som talar men inte stör och då är bild ett fantastiskt element. Andra dagar vill jag lyfta på stenar med ord och sätta namn på tankar och måla dom med text. Att förena bild med text och där låta känslan styra hur mycket text som ska in. Att detta får vara de två smakerna som jag kan växla mellan. Framtiden får utvisa vad som sägs och om jag hittar en balans i detta även om det betyder att det hela är obalans. Nu kör vi och avslutar med några bilder jag tagit med min Huawei. Kärlek.
TRACE
TEXTURIX
GRADIENT