Att vara konsekvent och inte bryta rutiner verkar vara en konst. Utmaningen för mig är att upprepa saker utan att det blir tråkigt. Dock finns här undantag som aldrig blir tråkiga, har tex två frukost varianter som jag växlar mellan dag ut och dag in. Eftersom jag inte tycker om upprepning så känns det lite märkligt att detta fungerar hur bra som helst år efter år.
Så jag tänker försöka hitta två alternativ att växla mellan i den här bloggen för att kunna vara konsekvent. Så det första är att ta reda på vad ska jag få ut av detta, för någonstans så tar jag av min tid och investerar den. Självklart behöver inte allt här i livet ge något men jag känner inte att jag vill slösa bort min tid på helt verkningslösa saker. Sen gäller att hitta de två alternativen som smakar lika gott men som bryter av varann och kan fortsätta i oändlighet.
Så först till vad vill jag få ut av detta, ska det vara företagsmässigt eller privat? Vart finns det ett tomrum? Funderar en stund och kommer fram till att jag behöver ett till kreativt samtalsfönster. Ett ord som jag säkert hittat på i stunden men det talar tydligt om vad jag söker. Jag vill se ett samtal, vill titta ut genom ord och samtidigt ha en bild att luta mig emot. Där reflektion och upplevelser kan mötas och jag får ett utrymme där jag kan vara precis hur luddig jag vill, där det inte spelar någon roll om jag blir förstådd för jag gör det för mina egna tankar och egen utveckling.
Ibland vill jag bara ha en tystnad som talar men inte stör och då är bild ett fantastiskt element. Andra dagar vill jag lyfta på stenar med ord och sätta namn på tankar och måla dom med text. Att förena bild med text och där låta känslan styra hur mycket text som ska in. Att detta får vara de två smakerna som jag kan växla mellan. Framtiden får utvisa vad som sägs och om jag hittar en balans i detta även om det betyder att det hela är obalans. Nu kör vi och avslutar med några bilder jag tagit med min Huawei. Kärlek.
 |
| TRACE |
 |
| TEXTURIX |
 |
| GRADIENT |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar