måndag 19 december 2016

Att bestämma över högtiderna

Att samla människor man tycker om och njuta av tillvaron är otroligt viktigt för alla dagar, högtider är inget undantag. Forma dagarna utifrån den energi som finns och välj vilket tempo som ska hållas. Målet är att hitta det som ger styrka och det som ger glädje, allt annat får stå ute i kylan.

Nya traditioner har skapats, nya tider håller måttet, närvaron är total och kontrollen är helt och hållet min. Värme, lust och energi och den gamla julångesten är borta. Att vara vuxen är att ta ansvar och jag har kämpat och slitit mot demoner för att bota ett helt liv av julångest.
Att lyckas känns fantastiskt och nästa år är det dags för en gran och några julklappar. Det har jag lovat mig själv och min fina sambo. Så stolt över detta framsteg.
God jul.

SANTA


måndag 12 december 2016

Prövningar

Prövningar kommer av olika anledningar.
Att klara en uppgift stor som liten eller att överkomma ett hinder stort som smått, har en otrolig kraft i sig. Tvivel på sin egen styrka, mörkret omsluter sig och allt växer, ingen utväg finns och allt känns förlorat.
Där nånstans hittar du en utväg och en kraft att överkomma din svaghet och rädsla.
Då vänder allt och kraften kommer tillbaka. Du öppnar dörrar och orkar vidare. Kärlek till livet.
Square Softness

Sharp Circle

Shiny Heart

måndag 28 november 2016

Växande virrvarr

 Allt eftersom årstiden ändras dras jag med. Virvlande flingor dansar mot marken och blir till en blöt pöl. Mörkret sänker sig till max och nattens belysning är det enda ljus vi får. Man famlar runt och letar efter tecken på liv, allt är stilla men pulserar under ytan. Vi bygger en studio samtidigt som vi fortsätter med 100% arbete och ingen fritid knappt. Frågan hur länge man orkar är ständig, men ingen hör och ingen ser...vi kör. För att vinna måste du satsa och för att komma framåt måste du röra dig, så vi rör oss åt alla håll samtidigt och hoppas på det bästa. Tillsammans virvlar vi vidare. Styrka.

Oval light

Motion 

Stoneflake




måndag 24 oktober 2016

Känsliga känslor

Känslor så sköra, så intensiva att det ibland är svårt att tolka vilken våglängd de kommer ifrån och vart man ska tillsammans med dem. Tar ofta in för många känslor och intryck vilket tröttar ut mig mer än nödvändigt. Har även lagt till med en lägre toleransnivå för dessa intryck efter ett decennium av mental tortyr och behöver lära mig att hitta sätt för att hantera detta.
Meditation är så sövande och på ett sätt plågsamt, var inne på det i ett tidigare inlägg i bloggen men det är värt att nämna igen. När jag ska försöka meditera så kliar det i hela kroppen, pulserande och växelvis mellan olika delar, efter ett tag om man har tur så tappar man det och faller in i sömn. Har aldrig hittat en nivå där man får lugn och återhämtning om man inte räknar in sömn som det nu ;-)

Så vad gör vi lite lätt stressiga/energifyllda för att hitta lugn? Detta är något jag måste undersöka närmare, då jag inte hittills hittat något bra svar. Återkommer. Kärlek Känslor Kram.
SPREAD EMOTIONS
STRIPES THROUGH
PATTERN FOR THE EYE

måndag 10 oktober 2016

Hitta energin

Att förbereda sig för tiden och det man har framför sig är lika viktigt som att behålla dagen och ta hand om stunderna. Ett bra team skapar gemenskap och ger energi. Arbetar utifrån modellen- "Hitta människor som fyller dina luckor och ger energi".
Att ha någon partner att träna med är ett exempel på ett sådant team. Jag vet min bristande motivation att ta mig över min egen förmåga, är expert på att hålla mig i samma våglängd som ytan. Går inte över och dyker inte under. En partner som sporrar och motiverar när det känns tungt är bästa lösningen för mig. Har hittat en träningsform för oss båda och vi kan tillsammans ta det vidare. Det gäller att hitta sin form och sitt team. Vad är din nyckel för ett aktivt liv?
CHARGING
LEVELS
STEPPING STONE

måndag 3 oktober 2016

Vad kan du påverka nu

Ljuset i fönstret blir lägre för var dag som går, gula nyanser tar över det gröna landskapet och luften fylls av fallande löv. Trötta getingar irrar omkring bland hoppfulla människor, än finns sommaren kvar och i år kanske det inte blir nån kylig höst. Hur det än blir kan vi inte påverka något av naturens utfall, det enda vi kan påverka är hur vi ser den. Så jag tänker uppskatta det gula även när det sen passerar över till orange för att sedan bli röd/brunt och begravas i snö. Det finns en harmoni att dela med naturen om man tillåter sig att se nyanserna. Jag tänker välja det synsättet genom de mörka årstiderna, ljuset finns där.
CENTER EDGE
ORGANIC FORM
GRACEFULL

måndag 5 september 2016

Inre pastell

Pasteller är svaga färger men kan ändå bli färgstarka mot en svagare bakgrund.
Att applicera detta på oss människor blir väldigt målande. Tänk er att vi alla har olika färgtäthet och vissa kan uppfattas svagare gentemot andra. Att allt handlar om vilken bakgrund du projiceras emot. Har du en mild framtoning så blir du tydligare i ett tyst sammanhang. Så därför gäller det att hitta en plats där du får synas på det sätt som passar dig.

Nästa gång du känner dig lite trött så kan en idé vara att ha en färgstark person i din närhet så kan du försvinna in bakom denne, men vill du synas så välj en som har en svagare nyans än du själv. Försök att se nyanserna kring dig och hitta din färgpalett i vardagen. Energi in, energi ut. Vårda den.

ROSE BOB
MOISTY STARZ
BOUQUET 

måndag 29 augusti 2016

Vad är viktigt

Att fundera på vad som är viktigt känns viktigt. Dock finner jag en svårighet i att rangordna rätt. Vissa saker skulle inte vara viktiga i ett krig men i vardagen jag lever i så känns de viktiga. Så det kanske inte handlar om att sluta göra saker utan bara se på dem med en lättsam inställning. Att avdramatisera och ta bort udden av vad avsaknaden av dessa ting kan göra egentligen.
Så nästa gång hårtorken går sönder eller förra säsongens outfit krympt i garderoben så är det något man bara får åtgärda eller gå vidare. Är det viktigt så lös problemet, eftersom du kan.

måndag 22 augusti 2016

Den passerar oss

Vad döljer tiden?
Denna vecka har åldrande varit ett återkommande ämne, jag har kommit nära botoxfester, död och födsel. Om vi inte haft årtal att fokusera på hur hade vi då sett på vårt åldrande? Om endast dagarna innehöll soluppgång och solnedgång hade vi då sett tiden som så kort? Finns det någonsin upprepningar och avbrott i tiden som vi inte uppfattar? Är tiden verkligen konstant? Kommer vi någonsin kunna böja tiden? 
Vart ska man med sådana tankar när det känns som att man slösar just tiden på dem. Analyser av det här slaget leder oftast inte så långt och att ens lägga tid på att undersöka tiden känns som en tanke vurpa. Så jag tar en bild och går vidare. I tiden om tiden. Vi ses.

måndag 15 augusti 2016

Ett oväntat avslut

Ett oväntat avslut reflekterar en obehaglig spegelbild. En verklighet som smakar illa i munnen och du vill vända bort blicken och inte se mer. Illamåendet kryper längs strupen och du sväljer en extra gång i hopp om att det ska försvinna.
Kvar blir en unken doft som etsar sig fast i ditt medvetande. Döden möter vi alla och nästan inget smakar så illa. Sorgen över att inte ta tillvara på det som finns nära smakar om möjligt ännu värre, för det kan vi påverka. Saknaden över de som inte är hos oss får vi leva med och detsamma med saknaden av de som fortfarande finns här men inte är närvarande.

Tar min omgivning för given och det finns alltid ett sen. För min fina Karin finns inget sen och det är orättvist. Livet är orättvist och det går inte att förhindra, men balansen ligger i att aldrig sluta försöka. Ena veckan är någon hos en och du skrattar och nästa finns denne inte mer trots att så mycket finns kvar att uppleva. Där har du livet, och så är det bara. Passa på innan det är över. Vänd det till något positivt för du har inte tid med något annat. Kommer att sakna dig och våra samtal om livet. Kärlek.
JUNE 2016

COPPER REFLECTIONS

Resa

Att resa är att lämna en väg för att färdas på en annan med en destination i sikte. Destinationen kan vara en del av resan och behöver inte vara målet. Målet är kanske resan och det vi ser längs vägen, det enda vi kan vara säkra på, att vi är påväg någonstans. Ta hand om er resa.

måndag 8 augusti 2016

Summer days

En strandkant är både slutet och början men på vilken del väljer du. Havets oändlighet öppnar vyer och ger luft åt tankarna, en frisk vind och sand mellan tårna. Sommardagarna passerar oss förbi men ändå finns en värme som stannar kvar.
Kärlek till havet, stranden och sommaren. Livet är idag. 
Maria Oldenstedt 2016
SHELLS
THE SCENT
HIDDEN WINDOW

måndag 1 augusti 2016

Svårigheten med konsekvent beteende

Att vara konsekvent och inte bryta rutiner verkar vara en konst. Utmaningen för mig är att upprepa saker utan att det blir tråkigt. Dock finns här undantag som aldrig blir tråkiga, har tex två frukost varianter som jag växlar mellan dag ut och dag in. Eftersom jag inte tycker om upprepning så känns det lite märkligt att detta fungerar hur bra som helst år efter år.
Så jag tänker försöka hitta två alternativ att växla mellan i den här bloggen för att kunna vara konsekvent. Så det första är att ta reda på vad ska jag få ut av detta, för någonstans så tar jag av min tid och investerar den. Självklart behöver inte allt här i livet ge något men jag känner inte att jag vill slösa bort min tid på helt verkningslösa saker. Sen gäller att hitta de två alternativen som smakar lika gott men som bryter av varann och kan fortsätta i oändlighet.

Så först till vad vill jag få ut av detta, ska det vara företagsmässigt eller privat? Vart finns det ett tomrum? Funderar en stund och kommer fram till att jag behöver ett till kreativt samtalsfönster. Ett ord som jag säkert hittat på i stunden men det talar tydligt om vad jag söker. Jag vill se ett samtal, vill titta ut genom ord och samtidigt ha en bild att luta mig emot. Där reflektion och upplevelser kan mötas och jag får ett utrymme där jag kan vara precis hur luddig jag vill, där det inte spelar någon roll om jag blir förstådd för jag gör det för mina egna tankar och egen utveckling. 

Ibland vill jag bara ha en tystnad som talar men inte stör och då är bild ett fantastiskt element. Andra dagar vill jag lyfta på stenar med ord och sätta namn på tankar och måla dom med text. Att förena bild med text och där låta känslan styra hur mycket text som ska in. Att detta får vara de två smakerna som jag kan växla mellan. Framtiden får utvisa vad som sägs och om jag hittar en balans i detta även om det betyder att det hela är obalans. Nu kör vi och avslutar med några bilder jag tagit med min Huawei. Kärlek.
TRACE
TEXTURIX
GRADIENT

måndag 4 juli 2016

Ska ge Huawei en ärlig chans

Har haft iphone sen första modellen kom till Sverige, om vi bortser från 2 veckor med den irriterande Blackberryn i väntan på att få min iphone lagad.
Nu har jag då kommit till det läget då min iphone 6 blivit tappad i golvet en gång för mycket och jag fått be nån Android användare för hundrade gången att ta foto åt mig. Dags att prova nåt nytt.

Har nu en ny Huawei i min hand och hade den inte varit så lik iphone så hade jag fått panik. Jag gillar inte att hantera nya tekniska ting, har alldeles för dåligt tålamod för det. Det finns inte mycket som kan ge mig den typen av barnsliga vredes utbrott som när tekninen strular. Så för att lösa detta på ett lungt och sansat sätt kommer jag att ha två telefoner i ungefär 3 veckor, så jag kan ta ett steg i taget.

Än så länge har ingen jätte katastrof inträffat utan saker flyter på. Det handlar mycket om att ändra vanor och bara för att man lärt sig ett sätt behöver det inte vara det enda sättet. Tror hjärnan mår bra av att behöva lägga om invanda mönster även om det för studen känns som man är mer ineffektiv o långsam.

Sen finns det endel nya fuktioner som fått mig att skratta och inse varför folk som inte är vana att jobba med Photoshop går banans. Det är super enkelt att förändra ansiktet och lägga på beauty-filter med enkla knapptryckningar. Märker att många med ett ovant öga inte ser att huden fått en överdos av ett smudge-verktyg och att ögonen får en ailienliknande intensitet.
Det fanns även en ögonförstorare om man verkligen vill gå alienlike. 


Testade lite olika varianter :-)

Den första har inställningen "gör vackrare" och den efter fick en alien look med ordentlig smudge.
Det finns nog massor med funktioner och annat som kommer göra livet något intressantare det är jag säker på. Vet i att jag i allafall kommer ha bättre bilder från mina resor och uppdrag. Kommer dock tona ner "gör vackrare" funktionen så inte hjärnan tillslut tror att man har en utsmetad hud.

Återkommer om några veckor så får vi se vem som vunnit jag eller telefonen :-)

måndag 27 juni 2016

Tankar om bröst och nudist-shopping

Ligger just nu på en svart inplastad brits och funderar på livet. Ett nästan meditativt surrande ljud kommer från maskinen som målar baksidan på mitt ena ben. Ljudet triggar tankar och det är svårt att fokusera på annat än just det mellan smärtimpulserna. Tänker därför ventilera lite av tankarna här i bloggen. 

Bröstfixering- Ska det vara okej för både män och kvinnor att visa brösten på badhus och allmänna platser? Ska det bara lika självklart med uppvisade könsdelar eller ska vi dra gränsen där? För min del tycker jag att vi avsexualiserar bröst och kör fritt för alla, man ska få välja om man vill visa upp sig eller inte. Självklart kan det finnas vissa nackdelar i detta men jag känner ändå att valet bör ligga hos individen inte samhället. Sen skulle jag gärna dra gränsen vid könsdelar. Mycket för att dessa delar är mer "rörliga" och inte lika pålitliga som bröst. Vill kunna vara trygg i att inte behöva se dessa på offentliga ställen då alla kanske inte kan varken nudistkoder eller sköter sin hygien. Jag kan dock tycka att vi skulle kunna öppna upp fler ställen för nudister och andra som vill känna den friheten. Där ser jag gärna en ökning så även detta kan vara mer en del av vårt samhälle och inte bara på en strand långt borta. Dock vill jag veta var det är så jag själv kan välja att ta del av det, precis som jag kan välja att äta italiensk mat eller gå på en ekologisk mataffär. Skulle jag studsa in i en naken person på Ica utan att vara beredd så skulle det kännas obekvämt men visste jag det innan jag gick dit att Ica på hörnet har nudist shopping på onsdagar så skulle jag kunna förhålla mig bättre till det. Trots allt är nakenhet super naturligt vi har bara blivit uppfostrade av samhället att tycka motsatsen. Gillar själv att ha mycket kläder på mig, tycker att den vita huden bara hoppar ut och blir gigantisk, så svart lite påklätt är mer i min smak. Här kommer nästan enda bilden på mig m hud :)
Istället för 60-70 talets "bränn bh'n" så kör vi bränn kläderna bara, hepp! 

Ta hand om er i sommar och trots blandade rön- kör solskyddsfaktor <3




 

måndag 23 maj 2016

En dag på jobbet- Oribe

Här kommer lite bakom kulisserna bilder från vårt senaste event med Oribe hos Helen Hagman. Ett extra tack till Le Management & Presskontakterna. All makeup kom från Artdeco - Mettecosmetique. Foto: Christian Nordenström <3






måndag 25 april 2016

Missionär på tåget

Sitter i en helt vanlig tågvagn på ett helt vanligt tåg påväg hem till Stockholm. Tåget är nästan fullt och jag sitter som vanligt på fönsterplats för att skapa en större rymd omkring mig då naturen utanför får mig att känna mig fri, trots att jag är instängd i en kupe med dålig luft.

Vi börjar rulla ut från perongen och färden hem startar. Folk letar sina platser och lägger iordning på sina saker, någon har satt sig fel och förvirring uppstår. En annan pratar högljutt i telefon, intryck och möten mellan människor i ett virr varr. Jag packar upp min dator och försöker ta in omgivningen lugnt och sansat. Ur sorlet av människor hör jag hur två män på raden bakom mig konverserar artigt med varann. Den äldre mannen som är i 50 års åldern är från Tyskland och här på semester, den yngre kommer från Utah i USA. Den yngre mannen frågar den äldre mannen artigt vad han jobbar med. Han svarar att han arbetar med finanser och att han köper och säljer företag. Den yngre låter då väldigt exalterad och fortsätter att ställa trevliga frågor. Efter en stund frågar den tyske finansmannen vad den yngre passageraren gör här. Han berättar att han är här för att utbilda och rekrytera. 
Den äldre mannen låter förvånad på rösten och upprepar frågande "Jaha, så du är här för att utbilda och rekrytera?" 
"Ja, precis" Svarar den yngre glatt och frågar i nästa sekund om den äldre tror på Gud. Han säger det ganska högt och den äldre mannen stannar upp och verkar lite tagen av frågan och tar en paus innan han svarar. Svaret som kommer är då en rätt högljudd harang om hur han minsann vill ha vetenskapligt stöd för teorier i sitt liv och hur han inte uppskattar bibelns absurda historier. Han kan inte heller förstå hur man kan ha en idoldyrkan på någon som man inte ens vet om denne person någonsin levt och det inte finns några bevis för att denne man egentligen åstadkommit något. Att hänge sig åt en tro baserat på vanföreställningar istället för att bry sig om miljö & människors utveckling är helt bisarrt fortsätter han. Argumenten är sakliga och ifrågasättande och den yngre mannen blir tyst för en stund. Det blir en lite tryckt stämning och jag ser hur tjejen på raden brevid mig flinar ner i sin iPad.

Det unge missionären säger att alla får tro vad de vill och att han absolut inte vill tvinga sig på någon. Att han endast öppnar upp till en dialog om Gud med människor han möter. Den äldre ställer då frågan hur han tycker att det går för honom med här i Sverige då han menar på att detta är ett land för merparten av folket inte är troende längre och dessutom inte tycker om att prata med främlingar. Två ting som är svåra att kombinera.
Missionären suckar högt och svarar att han tycker att det är rätt svårt i Sverige och han har varit här i snart två år och bara sysslat med sin mission. Människor här är inte otrevliga utan brukar oftast bara ignorera honom. De som tar sig tid är invandrarna och pensionärerna resten är väldigt svåra.

Han berättar att missionärerna kör 3 månader på varje ort och jobbar utifrån de lite större städerna. De bor oftast i kollektiv och har inte så mycket privatliv eftersom de går på ett hektiskt schema i att få ut guds budskap.
Nu är hans tid här i Sverige snart är slut och att han då ska tillbaka till USA och fortsätta på college. Där ska han gå en civilingenjörs utbildning och sen fördjupa sig vidare i sin resa med Gud. 
Så just nu utbildar han andra missionärer som ska ta över efter honom. Jag tittar mig runt i vagnen och slås av att det sitter flera yngre killar med liknande tunna glasögon och lite för stora kostymbyxor med tillhörande stor vit skjorta instoppad. Byxorna ser ut att sitta lite för högt uppe och skärpen lite för hårt åtdragna.

Han beskriver hur de förbereder sig hemma i USA innan de kommer till Sverige genom att lära sig hur de ska föra enkla konversationer på svenska med fokus på religon och gudstro.
Det finns en klar och tydlig plan hur arbetet ska skötas när de väl kommer till Sverige. Självförtroendet verkar det inte vara något fel på och han fortsätter prata utan paus. Jag märker att den tyske finansmannen börjar tystna allt mer då hans argument mot religon inte verkat påverka missionärens som nästan predikar om sin fantastiska situation. Det finns något intressant över personer med den typen av övertygelser och robotliknande sätt att föra sig. Man får känslan av att de gillar att höra sig själva och meningarna bara flyter fram. De har in programmerade svar och kan retorikens ABC i sömnen. Ser hur folk runt omkring tittar lite över axeln och skruvar på sig av den märkliga situation vi tvingats in i.  Jag känner att jag tjuvlyssnat klart och lutar mig tillbaka, startar en podcast och stoppar in mina hörlurar. 

Även om det finns något obehagligt och sektliknande över hela grejen så får de här killarna en möjlighet som inte så många amerikaner får, de får åka utanför USA och se helt andra kulturer. Därför blir man glad för deras skull och hoppas att de träffar kärleken till människor istället för osynliga ting och kanske med ett nytt perspektiv kan möta världen. Det skulle vara så otroligt intressant att få träffa dom igen om 10 år och se vad som hänt i deras liv. En sak är säker, de får inte mer av min tid just nu.
Ett annorlunda inlägg idag men jag kände att jag behövde få berätta om min tjuvlyssning på tåget :)


måndag 11 april 2016

Elektrisk träning

"20 minuters träning med elektricitet är som 3 timmar på gym" är en bra usp. Jag och Christian var bara tvungna att prova detta!
Väl inne på X-shape fitness så är vi båda förväntansfulla och lite nervösa. Elstötar har nog nästan alla fått någon gång och jag tycker att det är något läskigt över konceptet "El i kroppen".
Först så får vi byta om till kroppsnära kläder som finns att låna, dessa ska då vara under den robotliknande kostymen som man sen trär på sig ovanpå.
Där finns sladdar och plattor som transporterar elen till rätt ställen för ultimat effekt.
Vi blir sen ihop kopplade med en dator och våra härliga instruktörer informerar om hur man stegvis ökar elstyrkan och hur förloppet kommer gå till. Så här långt vet man inte hur man ska reagera och den skräckblandade förtjusningen är ett faktum. Först går elen på baksida lår sen fram sida osv. Det kittlar och känns läskigt men efter en stund så vänjer man sig. Man får sen göra olika rörelser i takt med att elen ökar och fler kroppsdelar blir aktiverade. Instruktören visar hur du ska göra och petar dig rätt om du gör tokigt eller står fel

Tillslut är hela kroppen försedd med el impulser och dessa kommer var 4:e sekund. Detta är ultimat för oss lata som gärna försöker smita lite när vi tränar, du har inget val för du får helt enkelt en piska av el var 4:e sekund.
Jag hade rätt många skrattanfall då tanken på att du frivilligt får elstötar blir lite absurd. Kroppen och hjärnan blir lite överrumplade av det som händer. Skrattanfallen gjorde att det blev väldigt roligt fast det är fysiskt jobbigt och sen bäst av allt är att det räcker med 20 minuter.
Jag ger tummen upp och hoppas på att träningsvärken inte blir helt olidlig av detta utan lite lagom ;)
<3